Regn förr och nu

En sak vet man: kommer juni, kommer regn. Tsuyu är här. Precis som då.

Regnperioden - tsuyu - varar i Tokyo från 8:e juni till 20:e juli. Det är det statistiska genomsnittet. Vissa år tycks det regna oavbrutet, andra år knappast alls.

Apropå regn. Förra gången berättade jag mångordigt om heian-periodens litteratur. För att det inte skulle bli ännu längre utelãmnade jag en av mina favoriter, “The Tale of Ise”.

Ise Monogatari skrevs någon gång under första hälften av 800-talet, osäkert av vem. Det var innan den berättande prosa som heian är känd för utvecklats. Ise hör till en tidigare litteraturform kallad uta monogatari, löst sammanhängande miniberättelser bestående av en kort bakgrund, plus en eller ett par poem som är berättelsens kärna.

Som vanligt handlar det mest om erotiska möten. Här (episod 2) har en man och en kvinna (redan gift på annat håll antyder texten) tillbringat natten tillsammans. Några dagar senare skickar mannen henne följande dikt:

Neither getting up nor sleeping,
we passed the night till dawn,
but since then I have spent my time
in the endless rains of spring
lost in thought, alone.

(Översättning Peter Macmillan)

Det är kanke inte Thomas Tranströmer-djupt, men vackert ändå. Även utan dam, stämningen en varm och fuktig junikväll vid ett öppet fönster, försjunken i Tokyos regndränkta gator.