Ett år då vi lärde oss mycket. Bland annat att en grupp personer med familj, arbete och kanske egendom i Japan kunde behandlas som turister vid gränsen. Gissa vilka?

Det har varit ett bra år för bokhyllan. Pandemin, naturligtvis. Men jag håller också på med ett bokprojekt och har läst mer än på länge.

Stimmigt, välkomnande, roligt och billigt. Yokocho är var Tokyoborna hänger efter jobbet. Nu har vi också en yokocho med Michelin-stjärnor.

Just som jag trodde att det här året inte kunde bli värre, gick jag ut för att handla julgran.

Vargar och mystik i bergen

Storyn bakom Japans modernistiska kimono

En tid då livet var litet enklare. Shibamata heter stationen där man stiger av.

Det är säkert många som inte tänkt på att man kan blir sjösjuk också i en palankin.

Nära hälften av alla japaner känner sig friskare idag än innan pandemin.

Porten leder in till Japans bästa och mest prestigefyllda universitet. Bara tjugo procent av studenterna är kvinnor. Rationella beslut ligger bakom.

Hilltop Hotel, i all sin art deco-prakt, är också historien om Japan under Meiji, Taisho och Showa.

En sak vet man: kommer juni, kommer regn. Tsuyu är här. Precis som då.

Sturm und Drang på steroider. Konstigare än Game of Thrones. Japan före samurajerna.

Har vi bara haft tur? Eller är det något vi inte vet?

Skolorna har stängt men välkomna till Kabukicho.

Yamanote Line har fått sin första nya station på nära 50 år. Och det inte utan kontrovers.

En promenad en söndag längs en nästan folktom Tokaido leder till en kuslig plats.

Gatunätet har förändrats överraskande litet sedan 1857 trots bränder, jordbävningar och krig.

Det finns flera skäl till att distansarbete inte fungerar särskilt väl i Japan. Hanko är ett.

Vad som började av nödvändighet utvecklades med tiden till kintsugi, en av dessa konstarter only-in-Japan